Femundsmarka - ett urtidspräglat landskap.Blockterräng i Femundsmarka.

Femundsmarka

Mellan krokiga jättetallar och små sjöar i ett hav av stenblock väntar upplevelserna i Femundsmarka. För tio tusen år sedan smälte inlandsisen bort och lämnade efter sig ett öde, urtidspräglat dödislandskap. Ett landskap som inte förändrat sig mycket sedan den tiden.

I vrede skapte Gud Femundsmarka

Det finns de som påstår att ”Gud skapade Femundsmarka i vrede, men när han fick se resultatet fyllde han de flesta hål med vatten för att bota skadan”. Vetenskapsmännen hävdar att det märkliga landskapet är ett verk av inlandsisen. Oavsett vad man tror så sätter landskapet fantasin i rörelse.

Rogenmorän – svårt att förstå men lätt att känna

Rogenmorän är spår efter inlandsisen, som forskarna försökt förklara i över hundra år. Den senaste teorin är att de formats under den väldiga inlandsisen när den gled framåt och tidvis frös fast i ett underlag av grus och sten.

Även om man inte förstår hur Rogenmorän bildats är den högst påtaglig för vandraren. Det suger tungt i benen när du vandrar tvärs över moränryggarna, men följer du deras krön går vandringen desto lättare.

Områden med Rogenmorän syns tydligt på kartan som band med långsmala sjöar avgränsade av smala ryggar. Särskilt tydliga är de kring Røvola, Grøtådalen och Vonsjøen men även mellan Övre Roasten och Rogen.

Äventyrare och barnfamiljer

Många förknippar Femundsmarka med ensamma äventyrare som söker utmaning i vildmarken. Nog erbjuds här spänning och utmaning för den ger sig ut på en längre tur, men Femundsmarka lockar också skolklasser och barnfamiljer som vill leva vildmarksliv. Många tar båten till Røa, rakt in i äventyrslandet. Knotiga träd, rinnande vatten och klättervänliga stenbumlingar är naturliga attraktioner som kan hålla både barn och vuxna sysselsatta länge.

Karga högfjäll och glittrande vatten

I södra delen av Femundsmarka härskar de steniga och blockrika högfjällen. Elgåhogna, Stor-Svuku och Grøtåhogna är några av de högre topparna. Längst i norr tronar Storvigelen, den högsta av dem alla, med sina 1561 meter över havet. Mellan högfjällen vilar skogsbevuxna dalgångar med otaliga, glittrande småsjöar, vattendrag och tallbevuxna moränryggar.

Förväntansfulla fiskare och sprattlande fisk

Femundmarkas många vatten lockar fiskare. Här kan du pröva lyckan med fluga eller spinnare och kanske hitta en egen favoritsjö. I Revsjøen och Styggsjøene dominerar harr, abborre och gädda. I Grøtåa, Mugga, Røa och Rogen finns det även gott om öring.

Vintertid kan du pröva isfiske efter röding. Det bästa isfisket är i vattnen på Røvolfjellet, Revlingsjøene, Rønsjøen och en del mindre småvatten i Engerdal.

Mest mager mark

Femundsmarkas flora är förvisso mager och vandrarens väg kantas mest av ris som kråkbär, blåbär, ljung och krypljung. Men det finns några undantag. Nära Røvollen finns rikkärr med orkidéer och sällsynta halvgräs. Här förekommer också blommande hägg, mitt i fjällbjörkskogen, något som givit upphov till namnet Häggrøsta. Grøtådalen och Muggsjölia är två andra sköna oaser med rikare vegetation.

Svarthamran är ett sydberg med artrik flora nedanför Elgåhognas sluttning. På Store Svuku växer krusbräken och längs Femundens strand förekommer Kung Karls spira.

I flottarnas och kolarnas spår

Gamla kojor, eller buer som de kallas i Norge, är minnen från den tid då skogshuggare och flottare transporterade timmer till Røros kopparverk. Om buan är öppen är du välkommen att söka skydd över natten när vädret är ruskigt. Men spara på veden och räkna inte med att kunna bo i bua varje natt. Det får bli en glad överraskning.

En gång i tiden pyrde det från kolmilor lite varstans i Femundsmarkas skogar. Stora mängder kol producerades, som senare användes för att smälta malm och förädla koppar vid Røros kopparverk. Kolen hade fördelen att den uppnår högre temperatur vid förbränningen.

Den uppmärksamme vandraren kan fortfarande se spår efter gamla kolmilor och kolarkojor utmed vandringsleden längs Røa. Vid Vassvikstjønna finns en mila som av någon anledning aldrig blev bränd och som nu har tagits tillvara.

I björnens och kungsörnens rike

I Femundsmarka finns både björn och järv, och det händer även att lo och varg vandrar genom området. Kungsörn och jaktfalk häckar årligen och fiskgjusen förekommer med flera par. Andra fåglar är storlom och smålom. Vanligast bland änderna är knipa och kricka.

Urtidsdjur på gränsen

En liten flock med myskoxar håller till i norra Femundsmarka kring Mugga och Skedbrofjället. Sommartid befinner de sig oftast här, vintertid lite längre österut på den svenska sidan.

Om du möter en myskoxe – ta det lugnt och håll dig undan på minst 200 meters avstånd. Det gäller både för deras och din egen säkerhet! Myskoxar kan gå till anfall om de känner sig hotade. Om de blir skrämda och flyr kan en dräktig ko förlora sin kalv.

Renbetesland

Södra delen av Femundsmarka i Hedmark Fylke ingår i Elgå renbetesdistrikt. Det är åretruntbetesmark för renar som tillhör samerna i Svahken Sijte. Norra delen av Femundsmarka i Sør-Trondelag ingår i Femund renbetesdistrikt som är vinterbetesmark för Saanti Sijtes och Gåebrien Sijtes renar.

Två nationalparkcenter

Femundsmarka har två nationalparkcenter. Ett ligger i Røros med bas i Stenhuset vid Doktortjønna Friluftspark. Här finner du en utställning och annat informationsmaterial om nationalparker generellt och Femundsmarka speciellt. Friluftsparken är särskilt tillrättalagd för barnfamiljer.

Det andra nationalparkcenteret ligger i Elgå söder om Femundsmarka nationalpark. Därifrån är det kort väg till den södra delen av nationaIparken. I en ny fin byggnad finns utställningar och information om Femundsmarka och Gutulia nasjonalpark.

Femundsmarka - Klicka på bilden för att se den i större format (öppnas i ett popup-fönster)

 

Landskap med rogenmorän.Landskap med rogenmorän.

Vatten lockar!Vatten lockar!

Toppen av Stor-Svuku.Toppen av Stor-Svuku.

Öringfångst.Öringfångst.

Blommande hägg vid Häggrøsta.Blommande hägg vid Häggrøsta.

Utkik från en bua.Utkik från en bua.

Fiskgjuse.Fiskgjuse.

Tam ren i Femundsmarka.Tam ren i Femundsmarka.

Foton: Naturcentrum AB.

Länkar

Anders Gilljam »

Direktoratet for naturforvaltning »

Doktortjønna »

Femund-Engerdal »

Femundsmarka NasjonalparkSenter »

 

Boktips

Lauritzen, P. R. & Vangen, O. 2007: Femundsmarka och Gutulia. Norges Nasjonalparker. Den Norske Turistforening og Statens naturoppsyn/Direktoratet for naturforvaltning.

Myhr, E. (red.) 1998: Rondane og Femundsmarka med tilgrensende fjellstrøk. Gyldendals fjellguider.

Monsen, L. & Strømdahl, T. 2009: Femunden Villmark. Larsforlaget.

Åsheim, S. P. (red.) 1987: Femundsmarka og omkringliggende fjellstrøk. Den Norske turistforenings årbok.

Besökare får lov att:

  • Färdas till fots och på skidor.
  • Plocka vanliga växter, bär och svampar för eget bruk.
  • Tälta, men inte längre än en vecka på samma plats utan tillstånd av Fylkesmannen.
  • Fiska efter gällande regler.
  • Varsamt göra upp en eld med torra kvistar eller medtagen ved, men tänk på det generella eldningsförbudet i norsk skogsmark 15/4–15/9.

Besökare får inte lov att:

  • Skada mark, sten eller vegetation.
  • Skada levande träd, döda träd eller fallna trädstammar.
  • Störa djurlivet.
  • Förorena eller skräpa ned.
  • Skada kulturminnen.
  • Köra med motorfordon, cykla eller rida.
  • Använda motordriven isborr.
  • Tälta mer än en vecka på samma plats.
  • Slå läger på öar.
  • Lägga till med båt eller kanot.

Fullständiga föreskrifter finns här »

Det finns också andra lagar och regler att ta hänsyn till.

Läs mer här »

Naturskyddets syfte

  • att bevara ett stort, sammanhängande och huvudsakligen urört skog- och fjällområde.
  • att bevara landskapsformer med bland annat det särpräglade dödislandskapet med blockmark, moränryggar, sjöar och vattensystem.
  • att bevara den naturliga biologiska mångfalden med ett unikt växt och djurliv.

Kortfakta

Årtal: Bildades år 1971 och utvidgades år 2003
Namn: Femundsmarka nasjonalpark
Yta: 573 km2
Kommuner: Røros kommune och Engerdal kommune
Län: Hedmark fylke, Sør-Trøndelag fylke
Markägare: I huvudsak statlig mark, viss del privat mark
Naturvårdsförvaltare: Fylkesmannen i Hedmark och Fylkesmannen i Sør-Trøndelag
Tillsyn skyddsföreskrifter: Statens naturoppsyn